När jag åkte hem från jobbet idag såg jag att det satt en flagga ute på brokvisten hos byns ”andra Britta” , (det bor alltså två Brittor i denna ”storstad” Västgärde) och när jag också kunde konstatera att det stod en hel del bilar parkerade hos henne kom jag ihåg att jag sett på en infolapp på jobbet som meddelar händelser i församlingen, att hon fyller 90 år idag.
Ca tre timmar senare när jag själv sovit middag för att orka åka och inhandla helgens mat står det fortfarande en massa bilar där och jag tänker för mig själv: Tänk att det skiljer 50 år oss emellan och jag är förmodligen tröttare än henne ? 50 ÅR!!! Jag har inte ens levt i 50 år än och hon bor fortfarande ensam i sitt hus, hälsar glatt på mig vid postlådorna ibland och orkar ha kalas i flera timmar ???????
Jösses Amalia säger jag bara!
90 År ?? Ja jag säger då det! Undrar just om jag blir så gammal? Vill jag bli så gammal? ORKAR jag bli så gammal????
Hur i hela friden ska jag orka leva och gå på som nu i 50 år till??? Visserligen ska jag väl inte behöva jobba kraften ur mig i 50 år till men ändå! Tror nog inte att den ”andra Britta” sover så mycket längre än till fem på morgonen heller, och undrar om hon verkligen sitter och gäspar käkarna ur led vid åtta på kvällen??
En imponerande ålder är det i alla fall och otroligt att hon fortfarande bor kvar i sitt hus. Känns så himla konstigt att tänka att jag kanske bor kvar här om 50 år!!! Då är äldste sonen 68 år och yngste 66 !? Alltså kan jag ha både barnbarn och barnbarnsbarn då ???
Oj vad astronomiskt långt livet plötsligt blev 
Känns både positivt och negativt måste jag säga!
Tänk vad mycket hon måste ha att berätta om sitt liv. Om jag bara vågade skulle jag åka runt och hälsa på dessa beundransvärda människor och skriva ner sådant som de kan berätta. Vilken berättarskatt de sitter inne med egentligen? Och tänk vilken utveckling de har varit med om !!
Men nu måste den här stackars 40 åringen gå och lägga sig! Fast man får ju nästan lite lust att ta en promenad i smyg och kolla om kalaset fortfarande pågår ? Eller partyt kanske man ska säga, för sambon, som är hos en granne och hjälper till med lite kakel som ska sättas, talade om att han inte kunde räkna med att få hjälp med att åka och köpa ev material som fattades eftersom husägaren han är hos varit på 90 års kalas och inte var kapabel att köra bil längre??
Så vi får nog kalla det 90 års partyt istället
Men nu säger i alla fall jag godnatt och kanske skriver jag imorgon efter halvdagsridturen jag ska ut på. Blir nog härligt med tanke på att det verkar bli riktigt fint väder. Så ha en fortsatt trevlig kväll ni pigga 90 åringar och andra !!
Britta 40 år (och alltså knappt torr bakom öronen än)