Har idag funderat lite extra mycket på vår katt Rasmus som nu har varit borta i ca sju veckor. Drömde häromnatten att han kom hem igen och det brukar betyda att han är på gång
Det här är dock inget ovanligt eftersom han varje sommar brukar göra själ för namnet vi gett honom.
Rasmus brukar nämligen ge sig iväg i några veckor under sommaren men den här gången har han tagit ”personbästa” och slagit sitt gamla rekord med en vecka.
Tidigare somrar har han varit borta ca två till tre veckor i taget men då kommit hem med jämna mellanrum.
Första gången det hände gick jag och var sjuk av oro i ca sex veckor. En riktig mardrömssommar. Kunde inte glädjas åt eller göra något roligt överhuvudtaget och tankarna gnagde ständigt på, och skapade det ena mardrömsscenariot efter det andra. Ovissheten är ju i det närmaste outhärdlig och man inbillar sig att han blivit svårt skadad och ligger och lider någonstans eller har blivit instängd i något garage eller uthus där ägarna åkt på semester.
Tog i alla fall till slut mod till mig och ringde upp ett medium som gav det lugnande beskedet att Rasmus helt enkelt ”tagit semester” för ett tag men skulle komma tillbaka innan sommarens slut. Han kunde se att han tillbringade sina dagar nere i skogen inte så långt hemifrån men där han hade allt en katt kan önska sig. Alltså mat, vatten och skydd i en gammal lada. Dessutom var det lite svalare där han var och alltså mer behagligt för honom som är av den långhåriga typen. Han kände också att Rasmus bara mådde bra och inte var eller varit skadad på något vis utan trivdes med tillvaron och ensamheten.
Det stämmer ju också väldigt bra på honom eftersom han inte är så förtjust i någon av de övriga tre katterna härhemma. Är bara den yngsta honan som får komma honom nära och kanske till och med tvätta honom lite som hastigast, men han är på sin vakt vilket är fullt förståeligt då de andra två har tagit för vana och nöje att jaga honom av gården så fort han satt en tass nedanför sista trappsteget ute.
Ca två veckor efter samtalet med mediet var jag ute och åt på restaurang med ett gäng tjejer som jag umgicks med regelbundet ett tag, och när jag precis ätit färdigt ringer det hemifrån och jag får beskedet att RASMUS HAR KOMMIT HEM!!!!!!!
Ojojoj vilken känsla det var!
Som att vinna på Lotto tror jag Som att få tillbaka en förlorad son
Kände direkt att jag bara ville hem, och avbröt genast restaurangbesöket.
När jag kom hem var han på övervåningen och jag småsprang uppför trappen. Vid det näst sista steget kom han emot mig och jag kunde sätta mig ner på knä och sen började ett stångande och buffande med hans lilla huvud emot mitt ansikte och tårar blandades med skratt, ett högt spinnande och en hel del katthår innan ”vadroligtattsedigigen” proceduren var avklarad.
Kändes så underbart att det var så ömsesidigt också, för ibland kan en katt som varit borta länge bli lite förvildad och tillbakadragen emot människor, men här var det inte frågan om det utan ha visade ren och sann glädje över att vara hemma hos oss igen.
Får väl se hur det blir den här gången när han återvänder? Om han återvänder? Men det tror jag faktiskt!
Känner ingen som helst oro den här gången och tror på något vis att man skulle känna inombords om det vore så att han ”knallat över till andra sidan”. Kanske till och med är han själv som väljer att visa sig i drömmarna så att man ska känna sig säker på att han lever och har det bra. Äldste sonen drömde också för ett par dagar sedan att han kom hem, så nog är det något på gång allt.
Men nu måste jag nog gå ut och njuta lite av den underbara sommarkvällen innan det är dags att gå och lägga sig och bereda sig på en ny arbetsdag imorgon.
Ha det gott!
Britta