lillasysterfix

Ja då var det söndag.. fast torsdag då!
Känns lite både och faktiskt att vara ledig såhär mitt i veckan när man trivs så förbaskat bra på jobbet så att det inte ens känns som en arbetsplats
Har sagt det förut, men ”gänget” som vi är i år känns bara mer och mer sammansvetsat och i och med det ökar också arbetsglädjen ännu mer.
Sen är det ju också så med mig att det tar lång tid (flera år faktiskt) att våga vara den jag är bland ”nya” människor. Det där är nog svårt att förstå när man är en socialt normalt fungerande person och jag kan inte heller beskriva hur det känns och vad det är som hämmar mig att våga prata, få uppmärksamhet och ta lite plats. Tror också att stämningen i år, då ingen av oss är en sådan som vill höras och synas mest utan alla tar sig tid och lyssna på varandra, bidrar till att även jag vågar komma med åsikter och till och med skämt ibland:) ….Det där lät ju som om jag är världens torraste, tråkigaste person  men jag har faktiskt humor också, (de som verkligen känner mig vet det hoppas jag   ) men jag får vara lite försiktig eftersom det där skenet av att vara så pryd, genomsnäll och strikt som jag tydligen utger, verkligen inte stämmer överens med det som, i rätt läge och när jag känner mig bekväm med omgivningen, kan ”hoppa ut ur munnen” på mig 
Så just för att jag börjar kunna vara mig själv och märker att de andra gillar att umgås med mig istället för att ta avstånd så blir ju gänget på jobbet lite av en ”andra familj” och som de flockdjur vi egentligen är så är det väl därför det aldrig känns tungt att gå upp på morgonen när väckarklockan ringer.
Jo fysiskt kanske…särskilt när kroppen protesterar med värk lite här och där men aldrig psykiskt vilket är det viktigaste för att en människa ska må bra. De fysiska plågorna vänjer man sig vid och blir så mycket lättare att utstå när man ser fram emot ännu en arbetsdag med händerna i jorden trots protester från både rygg och axlar   Sen vet jag ju att det snart blir lite lättare, dels för att vi nu är klara med den värsta grävningen för den här gången, och dels för att kroppen som ju också får en slags träning blir starkare och orkar med mer. Det är ju tack och lov så att det här jobbet är så pass varierat så att det inte blir de där utnötande rörelserna. (förutom på höst och vår då vi krattar i ett par veckor i sträck)
Men i alla fall så känns det nu bara ännu roligare nästa lördag då jag och sambon (eller mest jag kanske) bestämt att vi ska gå ut och roa oss tillsammans ( något som inte hänt på ??? ja….det minns jag faktiskt inte ens) och gå på något som heter ”kroghall” och blivit inbjudna av en kollega att komma till henne på förfest.
Så nu slipper jag vara alltför orolig över att chocka mina arbetskamrater ( de flesta av dem ska också gå och komma till henne på förfesten innan) eftersom alkohol verkligen får min, av andra inbillade ”prydhet” att ramla av och den jag egentligen är och vill vara att komma fram istället
Tro nu inte att jag blir helt odräglig och börjar bete mig som….jag vet inte vad? …nej men tunghäftan släpper i alla fall, det vet jag och eftersom andra inte är så vana vid att jag säger så mycket så brukar mina skämt bli extra uppskattade när jag vågar släppa fram det som egentligen alltid finns inuti mig  
För det är också en underbar känsla när man känner att människor omkring en trivs i ens sällskap och faktiskt får ut något av att umgås med en. Önskar att jag vågade bjuda på det lite oftare.
Kroghall är förresten en mat och musikfestival som pågick under några år på 90 talet. Då hölls den i den dåvarande mässhallen som nu är ombyggd till bowling, krog och med gym på övervåningen, och de gånger jag var där då var det oftast riktigt roligt. Sen lades det ner under några år men nu ska de ta upp det igen och den här gången blir det i rättviks nya bandyarena, en enormt stor byggnad på ca 5000 kvm som för kvällen byggs om med gammaldags dansbana med scen, restarurang för 600 gäster, och en bar nästan lika lång som långbryggan (som är 628m)  plus en stor scen där en massa lokala artister med varierande musik kommer att uppträda under kvällen. Bla irländsk folkmusik med bandet ”tre med och en utan”, ”Lars vegas trio”,  ”pumpbolaget” coverband med medlemmar från Rättvik som väl är ganska kända över hela landet numer och väldigt populära, ”Stiko Per”, ”Rättviks raka rör” också ett lokalt populärt band med blandad musik mm. mm.
Kroghall kallas också för Dalarnas största inomhusparty och det stämmer nog med tanke på lokalen det kommer att hållas i. Det var när jag såg annonsen om att det skulle ”återuppstå” som jag kände att nu måste vi bara gå dit. Vi är som sagt aldrig ute på krogen tillsammans och det här kommer nog att passa oss båda tror jag. Dels den blandade musiken och dels för att jag misstänker att medelåldern kommer att vara ganska hög. Är inte så roligt att gå ut på krogen numer när man mest känner sig som en ”mamma” för alla ungdomar som vistas där. Äldste sonens kompisar börjar ju hålla till där nu och på något vis känner man sig lite som en dinosaurie, fossil och kvarleva från urtiden när man sitter där med en drink och omges av personer som man kan ha bytt blöjor på en gång i tiden 
Men kroghall blir nog ”40 plusarnas” och säkert de ännu äldres  eget ”barnkalas” där man kommer att träffa många andra som ”boat in sig” i tv soffan istället för att ge sig iväg ut på krogen, så det blir nog många kära återseenden från ”ungdomen” Hoppas bara inte att jag lyckas ”fastna” i en flera timmars lång diskussion med någon gammal bekant, vilket kan vara risken när det går decennier mellan utegångarna och jag fått lite ”pratdricka” i mig. Utan att jag ser till att passa på att cirkulera omkring, lyssna på bra musik, kanske till och med dansa lite och  byta några ord med många olika personer.
Vi får se….men roligt ska det bli i alla fall även om söndagen förmodligen får tillbringas i sängen eller på soffan. Men det får det vara värt när det händer så sällan.

Men nu till rubriken, som faktiskt var ”trädgårdsdag”. Tänkte ägna den här lediga torsdagen åt min stackars bortglömda trädgård som jag varje dag under veckorna går och har planer för vilka jag aldrig orkar uppfylla. Men det är ju tanken som räknas sägs det och idag ska det ske.
Så nu är det bara att hoppa i gröna byxorna och ta på sig arbetsskjortan och ge sig iväg ut. Måste få lite koll på vad som växer och inte i rabatterna, kanske rensa lite och framförallt köra trimmern där det behövs. Men tänker ta lite hänsyn till yngste sonen som efter ett LAN inatt kom hem vid sjutiden imorse och lade sig. Vore inte snällt att börja köra trimmern utanför hans sovrumsfönster, och om det är ”dalt” eller inte? (vilket jag fått höra från vissa håll att jag tydligen ägnar mig åt med mina söner)  så får det väl vara det då.
Själv tycker jag bara att det handlar om respekt för andra individer och deras liv, och tänker på hur jag själv skulle reagera om någon av sönerna te x skulle börja spela hög musik mitt i natten när jag sagt till om att jag behöver sova. Vilket inte skulle hända just för att vi visar den respekten för varandra. Hör alltför många tonårsföräldrar runtomkring mig som ligger i ständig ”dispyt” med sina barn. Kanske inte så konstigt om man inte själv försöker sätta sig in i deras livssituation och ha förståelse för och minnas hur det var att vara tonåring. Så dalt eller inte?   Jag försöker i alla fall så långt det går att vara ”kompis” med mina söner istället för en moralpredikande och pekpinneutdelande mamma, även om jag naturligtvis säger stopp ibland om det krävs för deras eget bästa. Fast det händer inte så ofta om man bara ger dem förtroende eftersom det också då är det man får tillbaka. Känns också extra roligt när man får höra att sönernas kompisar tycker att man är en ”cool mamma” och att de inte drar sig för en pratstund härhemma eller på telefon. Tonåringar behöver ju verkligen vuxna som bryr sig och lyssnar på dem utifrån deras egen nivå.

Nåja…dags att släppa ut tuppen och ge sig ut i det gröna 

Ha det bra!
Britta