lillasysterfix

Sitter ute på brokvisten med datorn i knäet och min käre vän Ebbe enöra lugnt vilande bredvid mig. Denna katt som lärt mig att kärlek och tålamod lönar sig.
För ca två år sedan såg jag honom bara under korta ögonblick då han flydde så fort en människa kom i närheten. Då hade jag inte förstått att han inte hade något hem och vintern som följde måste ha varit fruktansvärd för honom. Förstår inte hur han överlevde i kylan utan mat och vatten. Visserligen hände det då och då att kompostpåsen som jag glömt ute på bron var uppsliten och rånad, men i första hand misstänkte jag nog skatorna som brukar vara experter på just det.
I februari/mars någon gång samma vinter då jag inte sett honom på månader och trodde att han återvänt till sitt hem, dök han upp här på gården och nu med ena örat halvt avfruset eller avslitet i slagsmål och då bestämde jag mig för att göra det jag kunde för honom just då.
Resultatet så här långt är att jag nu har vunnit hans förtroende så pass bra så att han stryker sig mot mig, låter mig stryka honom över huvudet och till och med kan ligga lugn och avslappnad bredvid mig när jag sitter här och skriver.
Har precis avmaskat honom med en tablett instoppad i en skinkbit utan några som helst problem, men nu börjar eländet med alla dessa vidriga små fästingar som vill sätta sig på honom, och eftersom den fysiska kontakten med honom varit begränsad pga att han ännu inte litar till 100% på mig och mina smekande händer så kommer det att bli svårt att hjälpa honom att plocka bort dem.
Så nästa steg i planen är nu att klappa honom så ofta och mycket som möjligt i nacken eftersom det finns en slags medicin i form av ett flytande preparat som man stryker mot huden i nacken och som ska fungera som avskräckande för fästingar att vilja sätta sig.
Har hört från en del håll att detta ska vara något som många katter reagerat kraftigt på och nästan fått en allergisk chock av, men ser det som så att det måste vara bättre att ta den risken med honom än att låta honom bli översållad av dessa små blodsugare.

Nu ikväll har det gått ovanligt bra med klappar och smek och förmodligen beror det på att jag druckit ett par rom och cola och därmed inte utstrålar den där rädslan för att han ska attackera på samma sätt som annars 
För i och med att jag alltid är lite på min vakt när vi umgås så känner han naturligtvis att jag är lite osäker på hur han ska reagera och som det är med de flesta djur så får man tillbaka det man själv ger.
Nu däremot efter ett par drinkar så har min rädsla för en ev attack släppt och känner att jag inte bryr mig så mycket om ifall han skulle få för sig att hugga. Praktiskt med lite alkohol ibland 
Skulle säkert göra fruktansvärt ont, särskilt imorgon, men det vore det värt i så fall och jag skulle inte anklaga honom eftersom han förmodligen mest stött på elaka människor i sitt liv.
Men hittills har det gått bra och nyss reste han sig från sin liggplats, puffade till mig med huvudet som för att säga ”jag sticker en vända nu, men vi ses snart kompis ” eller något liknande och  smög iväg nedför gårdsplanen, förmodligen i jakt på någon parningsvillig hona vilket ju är meningen med livet för honom så länge han har  de sk ”kulorna” kvar.  
(inte så olikt mänskliga hanar kanske)

Hrrm……skrev jag det där?? …..

Hur som helst så har mina funderingar över livet och dess mening fortsatt och så mycket klokare har jag väl inte blivit, och det är nog inte meningen heller….den som lever får se heter det ju!

Imorgon ska jag eventuellt ut på lite hemligheter om vädret tillåter   Annars blir det städning för hela slanten.
Men nu börjar det bli lite kyligt och även om Findus (en 110% pålitlig katt) krupit upp i min famn och värmer mig med all sin kärlek så är det nog dags att dra sig inomhus.

Återkommer kanske imorgon, beror lite på vad jag sysslat med under dagen. Städning är väl inte det mest intressanta att läsa om och om hemligheten kommer att kunna utföras så vill jag väl inte skriva särskilt mycket om den heller Då är det ju ingen hemlighet längre och än så länge så vill jag och personen jag ska göra det tillsammans med hålla det just ….hemligt!

Spännande va?  

Godnatt på er i alla fall !

Britta ♥