Då var årets påsksläktmiddag avklarad, och som vanligt slutade det med att jag drog mig undan för att umgås med barnen efter att pliktskyldigast ha ätit och konverserat lite på de ”vuxnas” vis vid middagsbordet.
Den här gången resulterade det dessutom i att jag fick en lektion i femflätning, alltså att göra en fläta av fem ”trådar” istället för det vanliga tre, av en av mina systerdöttrar på snart 11 år.
Betydligt mer givande för mig att sitta ute i solskenet på bron och fläta med henne, istället för att sitta inne vid det dukade bordet och prata jobb, motion, bantning och mode med de vuxna.
Barn är så okomplicerade och lätta att umgås med och efter lektionen som utövades med hjälp av garnstumpar så fick jag mitt eget hår flätat av min ”flätlärare” 
Passade mig utmärkt att sitta och blunda och njuta av solskenet och lyssna till de vuxnas prat och skratt på avstånd medan min frisörska under tystnad flätade håret.
När det var färdigt och frisörskan lockats med av de andra barnen i någon lek satte jag mig i en trädgårdsmöbel och bara lät solen steka vidare, ända tills övriga släktmedlemmar insåg att det faktiskt var så pass varmt och skönt ute så att det bästa var att ta med sig vindunkarna och förflytta sig ut i utemöblerna.
Nu satt jag i en av två stolar som står lite för sig själv en bit ifrån den stora möbelgruppen där de slog sig ner och naturligtvis kom pikarna om att vara tråkig och asocial som satt där för mig själv så efter ett tag insåg jag att det bara var att ta stolen med och flytta ”ihop” med dem, om inte annat så för ”husfridens” skull
Efter någon timme kände jag att det fick räcka och som ursäkt kom jag på att det var ett tag sedan jag tittade till lammen och gav mig iväg ner till fårhagen istället.
Väl därnere kände jag hur lugnet spred sig inombords när jag gick där och rev gräs och matade de förväntansfulla tackorna.
Men nu är jag hemma igen och för resten av påsken är det inget särskilt planerat så jag kan nog i lugn och ro ägna mig åt trädgårdspyssel och ev lite fotografering. Vi får se vad det blir. Känns i alla fall skönt att inte ha några fasta punkter och tider att passa. Vädret är ju dessutom helt fantastiskt så det är bara att passa på att njuta.
Men nu kallar sängen på mig och förhoppningsvis blir det lite mer skrivet imorgon.
Så tack och godnatt för idag!
Britta