Förra inlägget skulle ju bli så kort men det lyckades inte riktigt så jag gör ett nytt försök.
Måste bara ”skriva av mig” upplevelsen av en helt ny känsla som har smugit sig in i mitt liv på sistone. Satte mig nämligen häromdagen för första gången som passagerare bredvid min äldste son som chaufför.
Och OJ!………….vilken märklig känsla!!!!!!!!!
HUR kan det vara möjligt att han ska få börja köra bil??
Han ska ju sitta bredvid mig….fastspänd i barnstolen….babblande om allt möjligt medan han viftar och pekar med nappen som han håller i ena handen, (den andra har han naturligtvis i munnen, men med vanan inne så har han lärt sig att parera med tungan så att det går att prata samtidigt), och efter en stund ska han somna så att jag hinner ”vila öronen” en tag och koncentrera mig på bilkörningen istället, tills vi är hemma igen och det är dags att väcka honom.
Men….det är väl bara att inse att det är så här nu….även om jag hann tänka hundra gånger innan vi åkte iväg att…”nej, det här går inte, han får väl inte köra? det måste vara olagligt!”
Men vi kom iväg till slut och jag satt kvar på passagerarsidan, och det enda jag kan göra nu är att försöka hålla mig så lugn som möjligt i den här otroligt ovana situationen. Ge honom förtroende samtidigt som jag själv måste vara väldigt uppmärksam. Tänka hur jag själv tänker när jag kör…alltså vad man ska tänka på fast man egentligen inte tänker så mycket på det längre, eftersom så mycket sköter sig ”automatiskt” så att säga.
Bara en sådan sak som att tala om att han måste komma ihåg att slå på blinkersen, vara extra uppmärksam vid övergångsställen, se till så att han inte skvätter ner gående nu när det är vattenpölar överallt.
Det där ”tänker” man ju inte så mycket på själv numera, det är bara så självklart.
Men ska det här bli en ”snabbis” nu så måste jag faktiskt sluta här!
Så nu säger jag….godnatt och sovgott!
Hörs nog imorgon 
….men några fler ”snabbisförsök” tror jag inte att det blir, för som jag skrev i det tidigare inlägget så tycker jag, att snabbisar kan man faktiskt vara utan !! 
Britta