Efter en liten ”diskussion” här på bloggen mellan mig och Göran (fotograf och barndomsvän till min sambo) så började jag fundera kring det här med naturlig skönhet och naturliga modeller.
Själv hör jag verkligen inte till någon av dem eftersom det ena (i alla fall för mig) betyder att man innehar en skönhet som inte behöver tvingas fram med smink och liknande, utan man har helt enkelt naturliga färger på både hår och hy som harmonierar med varandra och gör ”make up” onödig. Är egentligen ganska få som är så lyckligt lottade men de finns i alla fall.
Sen har vi de som alltid blir bra på bild, i vilken vinkel som helst, vilket väder som helst och vilken miljö som helst. Vet inte riktigt vad det är som gör det så, men har nog också en del med naturlig skönhet att göra, och säkert också en del med personligheten. Min barndomskamrat Mia är en sådan naturlig modell. Hon har den där förmågan att ”smälta in” och inte behöva ”göra sig till” för att bli bra på bild, det bara blir bra helt enkelt 
Nu hör också till saken att hon har ett vackert leende som bara förskönar henne (istället för att ”förvrida” ansiktet som mitt sneda leende gör och som dessutom avslöjar mina annalkande påsar under ögonen ) . Mia har ett milt leende som alltid kommer spontant utan att man behöver säga ”säg omelett” Och om någon nu undrar hur hon kan vara min barndomsvän eftersom jag påstår att jag snart blir 40 år så vill jag bara säga att hon faktiskt endast är två år yngre än mig även om hon ser mer ut som en tonåring 
(också få förunnat)
Sen finns det ju ”naturliga fotografer” också, som gör vad som helst för att få till den perfekta bilden (som att ta av sig barfota i iskallt vatten till exempel), och som har förmågan att se när, var och hur bilden ska tas för att bli just perfekt. (Även om vissa av dem inte förstått att det i 99 fall av 100 blir så också) Naturlig blygsamhet kanske !
Vår katt Samus (ett tjejnamn uppkallad efter en tv-spelsfigur) är också en naturlig modell som inte kan bli annat än vacker på ett foto.
Har fotograferat en del med inställningen Sepia idag och Samus gör sig verkligen bra på dessa bilder då hon ju är naturligt sepiafärgad. Sepia ger den där gammaldags looken på ett foto och är nog min favorit.
Mias islänning Djarfur är också en naturlig modell och naturlig skönhet också förresten, som väl alla djur är….
….och tillsammans kan de inte bli annat än bra på en bild (och jag vet Göran! bilen borde inte vara med på det här fotot ) ibland måste man förekomma noggranna proffsfotografer, i alla fall när man vet så väl hur de tänker
En annan människa som tänker lite mer som mig (lite djupare och mer konstnärligt än tekniskt när det gäller foto ) är min nya bekantskap som jag från början ”sökte upp” för att få hjälp av med min onda axel efter att ha läst hans annons om att han var specialiserad på idrotts och arbetsskador. Är alltid lika roligt när dessa ”tvillingsjälar” dyker upp i ens liv, särskilt när man minst anar det. Trots att det skiljer 23 år mellan oss så har det visat sig att vi tänker väldigt lika om många olika saker vilket gör det väldigt underhållande och roligt att prata med varandra, (har samma ”dåliga” humor också ) och jag blev nog egentligen inte så förvånad när han sa att han gillade att fotografera också, särskilt närbilder vilket jag också gillar. Vi är överens om att det finns så mycket och många olika motiv att fota om man bara tar sig tid att titta lite närmare på saker. Så nu har jag fått äran att kopiera en del av hans bilder så att jag kan använda dem här på bloggen och även om den här ovan inte är en närbild så tror jag att det blev min favorit.
Kanske inte är alla som ser magin i bilden, men jag tycker att man bara genom att titta på bilden kan känna hur det skulle kännas att sitta där på stenen med den mjuka gröna mossan och se ut över vattnet, där det ser ut som om älvorna dansar
Den här bilden fastnade jag också lite extra för. Tycker att den är ett riktigt konstverk som man skulle kunna rama in och sätta upp på väggen.
Har naturligtvis fler bilder tagna av honom att visa men vill ju inte använda alla på en gång. Men nu råkar jag veta att han investerat i en ny ”proffsigare” kamera så förhoppningsvis blir det fler ”konstverk” som jag kanske kan få använda om jag ber riktigt snällt
Så för att ”knyta ihop” inlägget där jag började så kan jag säga att även om jag själv varken hör till de naturliga skönheterna eller naturliga modellerna så lyckades jag ta en bild idag som jag står ut med trots att det faktiskt är jag som är ”modell”, alltså första bilden i inlägget. Ibland tänker jag att det är synd att det ska kännas så jobbigt att vara med på bild eftersom det ju faktiskt kan vara roligt för andra (barnen i alla fall) om det finns några foton kvar på mig när jag är borta, och den här typen av foto tycker jag är helt okej. Är väldigt sällan jag känner mig nöjd med ett foto av mig själv men är det något jag tänkt på och kanske skulle vilja så är det att bli fotad när jag bär Rättviksdräkten. Det behöver ju ändå inte visa så mycket av ansiktet om man tar det på håll. En annan situation jag skulle vilja bli fotad i är om jag någon gång blir hästägare, alltså tillsammans med hästen. Kanske en kombination med både häst och Rättviksdräkt ute på en sommaräng eller i någon miljö med gamla byggnader?
Nåja, vi får se hur det blir med det!
Men nu måste jag sluta. Tror nog att jag återkommer imorgon med nya tankar och funderingar
Ha det bra!
Britta
Kan bara säga att jag skrev hela svaret med glimten i ögat så det är absolut ingen fara och jag tar det absolut med humor, du behöver inte vara ett dugg orolig
Ojoj ! Här var det ord och inga visor
Jag veet Göran, att du inte vill vara elak utan bara hjälpa till. Och jag förstår så väl att det är svårt att låta bli att säga något när man har din granskande blick på bilderna. Men det roliga är ju att du strävar efter att få varje bild till den perfekta bilden, (vilket är förståeligt då du dels arbetar med det och därigenom har ganska höga krav på dig, från dig själv om inte annat), medan jag kan ”kosta på mig” att strunta i om jag inte har rätt sak på rätt plats eller andra ”störande” objekt med.
Så ta du ett djupt andetag och inse att jag även gillar att retas lite med dig när jag vet att du ”nappar” direkt på dessa antydningar
Och den här gången lyckades jag ju verkligen
Och jag hoppas verkligen att du har så pass mycket humor så att du kan ta det på rätt sätt ??
Nästa gång får du nog tänka så här istället. ”Om den där Britta inte kan se hur mycket bättre den där bilden skulle ha blivit om hon bara tänkt till lite mer så får hon faktiskt skylla sig själv, för jag får ju bara skit om jag påpekar något” ja eller något i den stilen
Britta
P.s Läs nu det här svaret med den humor som jag vet att du kan ta fram om du bara vill
Eftersom du redan nämnt mig i inlägget och att jag skulle klaga så kan jag väl lägga till att det inte bara var bilen som var störande i bilden. Gillar inte träden som står precis bakom Djarfur heller
Sen kan jag bara tillägga att jag faktiskt inte alls klagar för att vara elak. Det är enbart för att hjälpa. Men jag vet också att många gånger ska man inte säga något utan bara låta det vara. Men det är så svårt många gånger då man ser att det faktiskt finns potential i en bild men förstörts av små störande föremål.
Och som det är med dig så ser ju du det vackra i bilderna och då kan man också ta bra bilder om man tänker till lite innan man knäpper. En av de viktigaste och kanske även den lättaste är att inte placera allt i mitten av bilden.
Och till sist detta med naturlig fotograf. Jaja jag ska väl ta och försöka inse att det blir bra ibland, eller kanske ofta då