Sitter här och ”laddar” för att gå ut och ta itu med snöskottningen. Tänkte bara ta någon minut först för att titta på den här bilden och känna hur det skulle vara att sitta där istället, i den vita sanden, under palmen……lyssna till ett lätt sus i palmbladen som vajar och känna den ljumma vinden som svalkar lite sådär lagom när solen värmer som mest.
Borra ner fötterna i den mjuka sanden och se och känna hur den sakta silas mellan tårna när man höjer upp dem igen.
Doften av det salta havet letar sig in i näsan när vindpustarna drar förbi, och inombords känns allt bara lugnt och stilla.
Ja suck….så skulle det nog kännas att sitta där. Men nu sitter jag här vid mitt köksbord i Sverige och utanför yr vinden med en styrka som det var längesedan den hade tror jag. Snön ryker och bildar höga drivor ute i mina gångar som ser ut som om de aldrig skulle ha blivit skottade överhuvudtaget:(
Så det är väl bara att se det från den ljusa sidan….det är myggfritt….ingen risk för skadlig solbränna på axlarna…ingen tsunami som kan komma och spola bort mig från den där vita sandstranden…..så ja, varför klaga!?!
Dags att göra sig redo för det stora slaget mot kung Bore!
Så Bore! Here I come!!!!
Britta
Nja..kan inte påstå att jag känner dig så väl, men har förstått att vi tänker ganska lika många gånger eftersom vi uppenbarligen hör till den lilla introverta skaran
Det är ju också därför som lovat är lovat är så självklart för oss, men kanske måste vi ändå släppa lite på den inställningen, eftersom vi inte kan ändra på andra människor utan bara vår inställning till deras sätt att vara 
Britta
Jodå Britta jag lovar att du ska få en andra chans. Eftersom du hela tiden säger att du känner mig så lär du säkert också veta att du nog kommer att få både tre och fyra också om så skulle behövas.
Och detta med att ta livet med en klackspark jag vet inte jag. Kommer nog aldrig att klara av det, för mig gäller lovat är lovat
Ojdå! och jag som var så glad åt att, nu har Göran äntligen lärt sig att även han kan ta livet lite mer med en klackspark (som hans vänner brukar göra) och faktiskt inte komma med yoga skivorna trots att han så gott som bestämt sig för att göra det
Men då lyckades du komma precis under tiden,(inte ens två timmar tror jag) som vi var till Insjön en sväng. Tänkte faktiskt meddela dig att vi inte var hemma just då men fick för mig att du i alla fall nog skulle komma lite senare om det var så att du skulle på en begravning först.
Nåja, livet blir ju inte alltid som man tänkt sig, men får väl ändå tacka för ”besväret” och att du tog dig tid att åka hit.
Får väl se om du ger mig någon andra chans på något vis?
Britta
Satt du under den där palmen i lördags när jag var och hälsade på eller? Hur som helst så var det helt tomt hemma hos er