lillasysterfix

Ja norrsken heter det på svenska, men jag tycker mer om det latinska namnet eftersom det så att säga, gör fenomenet mer rättvisa.
Har aldrig i hela mitt liv upplevt ett så mäktigt skådespel som under natten till idag !

Hade varit hos min syster och hennes sambo och ätit mat tillsammans med ett annat par som vi brukar umgås med ibland, och eftersom jag inte drack någon alkohol (pga att jag börjat reagera så otroligt på det ”dagen efter”, räcker med en öl eller cider för att jag ska få en reaktion som liknar matförgiftning),  så erbjöd jag mig att skjutsa hem dem i stället för att de skulle beställa taxi.
När vi åkt en bit ser jag ett grönt sken på himlen ovanför oss. Först förstår jag inte riktigt vad det är, och tror att det bara är någon reflektion av något slag men när jag böjer mig fram och tittar uppåt så skiftar hela himlen i grönt.


”Det är norrsken” säger jag lite tyst för mig själv och börjar bromsa in. Mina passagerare som inte har alla sina sinnen helt i behåll efter middagen:) förstår först inte vad jag håller på med.
”Det är norrsken, jag måste ringa Emil” fortsätter jag och börjar famla efter mobilen i fickan, samtidigt som jag svänger in på sidan av vägen för att hitta ett bra ställe att stanna på. Tack och lov så befann vi oss fortfarande på en byväg så att vi kunde stanna till utan alltför stora risker.
Nu har budskapet gått in även hos de övriga i bilen och deras undrande frågor om vad jag håller på med har tystnat.

Jag lyckas i alla fall stanna bilen och få upp  mobilen ur fickan, utan att kunna ta blicken ifrån himlen. Vet att min äldste son skulle göra vad som helst för att få fota detta underbara naturfenomen eftersom han så gott som varje kväll när det är färgsprakande solnedgång ger sig iväg med kameran i högsta hugg, trots sina dataspelande kompisars protester om att han väl inte bara kan sticka iväg så där mitt i ett ”game”
Som tur är så är han så pass ”stark” i sig själv så att han står emot trycket från kompisarna,( något inte alla tonåringar klarar av), och om de påstår att han är töntig och som bryr sig om hur en solnedgång ser ut så lyssnar han inte det minsta på det heller.

När han efter några signaler svarar säger jag bara ” Hej det är mamma, det är norrsken” varpå jag hör hur det slamrar till vilket betyder att han rest sig upp för att titta ut, och sen hörs bara ett ”åh jävlar” på avstånd och jag förstår att han så gott som glömt att jag är i telefonen.
I nästa sekund är hörs han närmare igen och säger ”okej, hej då” och vi lägger på. Kan se honom framför mig hur han greppar kameran och stativet och springer nedför trappen som en brandman på utryckning ungefär:)

Så tack vare honom blev det mäktigaste norrsken jag sett förevigat på bild, tack och lov för det.
När jag efter den förmodligen  mest okoncentrerade bilkörning jag gjort, äntligen skjutsat hem våra gäster så plockade jag upp sonen så att vi kunde åka lite längre upp i byn där det är mer utsikt och inte så tätt mellan gatlamporna.
Till och med yngste sonen som inte är hälften så natur och friluftslivsintresserad som den äldste följde efter viss övertalning från storebror med för att titta på skådespelet.
Härlig känsla var det att stå där uppe på höjden tillsammans med sina båda söner och under tystnad beundra norrskenet som hela tiden skiftar i form och färg. Tror till och med att lillebror blev lite fascinerad:)  även om han bad mig om att bli hemskjutsad efter en stund.

Efter att ha skjutsat hem yngste sonen åkte jag tillbaka för att njuta lite till och få med mig även äldste sonen hem,  men när klockan blev över ett och jag kände att tröttheten började ta över så åkte jag hem igen.
Sonens kusin, en av mina systersöner som är jämngammal med min äldsta kom så småningom på skoter så skjutsen hem ordnade sig ändå för den envise fotografen som vägrade att åka med mig hem.

Ja nog känner man sig tacksam för att ha fått uppleva en föreställning som inte går att köpa för pengar och heller inte kan jämföra sig med något som kostar en massa i inträde.
Naturens egen ljusshow,helt unik och 100% miljövänlig dessutom:)

Men nu gör nattens brist på sömn sig påmind så jag tror att det snart får bli läggdags! Vet inte när jag somnade men efter tre någon gång skulle jag tro, var svårt att varva ner efter upplevelsen och sen var det lite ut och inspring på katterna under resten av natten så i slutändan blev det nog inte så många timmars effektiv sömn, men det var det värt, hundra gånger om!
Man kom ju inte hit till jorden för att sova

Godnatt!
Britta