Och julegranen måste ut ut ut…ja i alla fall vår julgran som började barra redan på julafton. Jag skrev ju att det var en ovanlig gran i år som hade en väldigt stark doft som spred sig i hela huset, och redan dag två såg den mer grå än grön ut så något konstigt är det med den.
Nu räcker det med att bara vidröra eller till och med blåsa på barren så rasar de av och det är ju inte riktigt normalt så tidigt. Men man får väl förstå vilken miljöombyteschock det måste vara att komma in från nästan trettio graders kyla till att placeras i ett ca tjugosex gradigt kaminuppvärmt rum.
Får väl se om jag orkar kasta ut den efter jobbet imorgon, det beror på hur trött jag är och hur mycket jag kan sova inatt. Har haft flera oroliga nätter i rad nu och jag begriper inte vad det är frågan om. Vaknar flera gånger och har svårt att somna om, precis som när det ska till att bli fullmåne, men det är ju inte aktuellt nu.
Funderar lite på om det kan vara den ovanligt stora sockermängden man fått i sig de senaste dagarna? Ja mat överhuvudtaget har det ju inte varit ont om precis.
För mycket mat och för lite motion antagligen. Får väl hoppas att det rättar till sig under veckan då jag ska jobba mellan sex och tre med två raster som brukar bli korta och då man snabbt slänger i sig något ätbart.
Tror nog att det ska göra susen mot sömnsvårigheterna 
Så nu sätter vi siktet på nyårsfirandet som i år kommer att bli i bystugan i grannbyn. Dels blir vi många den här gången och systern som vi brukar vara hos kände att det skulle vara skönt att slippa ställa i ordning hemmet för festen nu när de är mitt i ett eget husbygge och har det lite allmänt rörigt ändå.
Har full förståelse för det och så behöver man inte känna dåligt samvete över att man lämnar deras hem med disk, plock och städ och allt vad det innebär efter en nyårsfest på ca trettio personer.
Mycket bättre att stöka till i bystugan och bestämma en tid för gemensam städning dagen efter. Brukar gå ganska fort när vi är fler som hjälper till och sen blir det ju mer lättstädat än i ett hem där barnens leksaker och kläder och allt vad det innebär beblandar sig med disk och annat efter festen.
Den enda nackdelen är väl att ”mysfaktorn” inte blir lika hög i en bystuga men å andra sidan så spelar det ingen större roll för mig. Ärligt talat så skulle jag kunna hoppa över ett gemensamt nyårsfirande ”översocial” som jag är 
Men får väl vara med ett par år till eller i alla fall så länge mina söner fortfarande vill vara med och fira med oss. Den äldste ska förmodligen bara vara med vid middagen och sedan drar de (han och hans jämnåriga kusin) vidare till någon för dem roligare fest. Den yngste blir väl förmodligen med oss hela kvällen men det står väl inte på förrän även han helst umgås med andra än oss vuxna vid nyårsfirandet, och då kanske jag och sambon kan börja tacka nej till något större firande och nöja oss med en nyårsmiddag på tu man hand, vilket jag tror att vi båda faktiskt skulle trivas alldeles utmärkt med även om vi förmodligen inte skulle orka hålla oss vakna ända till tolvslaget:)
Vi får väl se hur det blir med allt, men visst känns det lite skönt att det snart är ett nytt år och man kan börja se fram emot ljusare tider igen.
Men nu är det snart sängdags som gäller och uppladdning inför morgondagens arbetspass.
Britta