Ja då har vi varit iväg på ännu en dressintur, och jag måste säga att det är riktigt roligt att susa fram på gamla järnvägsspår och få både en naturupplevelse och motion på samma gång.
Den här gången fick vi verkligen en naturupplevelse när jag plötsligt max 200 m framför oss får syn på något stort och grått som står och betraktar oss på sidan av rälsen.
Hade vi varit tyskar hade vi nog trampat på ännu fortare eftersom det faktiskt visade sig vara en nyfiken älg som inte verkade ha särskilt bråttom därifrån. Men som de svenskar vi är så saktade vi in och stannade och inte förrän efter en bra stund och när vi började trampa lite sakta igen insåg den att det nog var bäst att sticka.
Jag blev faktiskt glad över att se en älg eftersom det känns som om det börjar bli ont om dem, men syrran tyckte bestämt att det räckte med djur för idag och så blev det.
Innan vi åkte iväg berättade uthyraren att man sett en björn efter spåret för bara någon vecka sedan och att de haft en hona med ungar alldeles i närheten av uthyrningsstationen så jag hade ju ett litet hopp om att få se någon av nallarna men de höll sig på avstånd.
Det låter ju en hel del om en dressin och de flesta djur föredrar nog att betrakta oss på avstånd när vi kommer farande.
Men trevligt hade vi i alla fall och den här gången lyckades vi undvika urspårning och krockar. Något vi fick uppleva förra gången och som man inte gärna gör om. Dressiner är hårda och gör ordentliga tvärnitar om de kommer ur spår:)
Men vi är i alla fall nöjda med att ha gjort något med hela familjen eftersom det blir trögare för varje år nu när pojkarna ska igenom tonåren. Snart får vi nog inte med dem på våra utflykter om det inte handlar om något väldigt speciellt, men tyvärr också då i de flesta fall, dyrt!
Nåja, det är ju naturens gång helt enkelt.
Frigörelse kallas det väl, och den äldsta har redan börjat prata om hur skönt det ska bli att flytta hemifrån och slippa lillbrorsan.
Men nu ska jag nog snart hoppa i säng, tidigt för en gångs skull. Sitter här med en rejält uppsvullen tå som värker efter ett humlestick så någon promenad el liknande blir det inte ikväll. Fattar inte att ett så litet djur kan ställa till det så för en stor människa, men jag får väl skylla mig själv som skulle kliva på den lilla stackaren.
Imorgonkväll ska jag på en liten personalfest i ett båthus vid sjön Ljugaren så det gäller väl att försöka få lite sömn inatt.
Britta 