Kommentarer till Ro och frid igen!

Av: fixan

fixan — Mon, 28 Jun 2010 06:41:16 +0000

Du har så rätt Mia! Är nog så att om man klarar av och kanske till och med föredrar att vara ensam ibland så har man nog kommit en bit på väg. Kanske är det så att de som är helt extroverta är unga själar som har fullt upp med att hitta och lära känna sig själva? Vad vet jag, bara en teori
Är i alla fall glad att man inte hör till de som inte står ut med ensamhet, måste vara hemskt att gå och vara livrädd för att bli ensam.
Britta

Av: fixan

fixan — Mon, 28 Jun 2010 06:29:59 +0000

Skönt att höra att det finns fler ”tråkmånsar”(för det är väl så vi betraktas) omkring mig eller så är det så att många känner som vi men bara inte vill erkänna det.
Och ja, nog vore det skönt att slippa skådespeleriet i nästa liv, eller så bosätter jag mig på någon ödslig plats med en katt en hund och ett par hästar som sällskap:)
Britta

Av: mia

mia — Mon, 28 Jun 2010 06:21:16 +0000

Hej!
Detta är skönt att höra, att vi som vågar utforska oss själva och inse att vi har rätt att vara den vi är har kommit långt.Jag är nog ganska utåt enligt många och mig själv men det ändras varje dag vill bara umgås med likasinnade människor i små sällskap, vill vara mycket för mig själv och det kan bero på många saker man gått igenom. Det jag vet är att vännerna är få och när man hittar dom ser man ganska snart sina likheter och känner sig trygg i tillvaron sann vänskap är stor respekt för den unika individen. Vill säga att ingen är konstig utan vi gör inte som andra vi gör som vi vill vi har insett att livet består av så mycket mer, så enligt mig är detta helt naturligt vi har kommit längre och är mer öppna en stor bamsekram för sanna medvetna vänner MIA

Av: Göran E

Göran E — Sun, 27 Jun 2010 19:58:51 +0000

Ja du Britta. En hel del du och jag är lika på. Detta skådespel är inte roligt och jag håller mig absolut mycket hellre till små tillställningar. Det är bara lite synd att man hela tiden blir betraktad som att det är något fel på en när man inte vill springa och fira allt.
Det är svårt tydligen att få folk att förstå att man faktiskt kan ha kul utan att hela tiden träffa nya människor.
Måste väl ändå vara bättre att ha en jättevän än tio som man inte hinner hålla kontakten med eller inte litar på till hundra procent.
Men vi får nog betraktas som lite konstiga ett tag till. Kanske blir det bättre i nästa liv, då kanske vi slipper vara skådespelare