Är ganska mör idag efter att ha grävt några meter i jord full av stenar i alla storlekar, små envisa trassliga och stora tjocka sega gamla björkrötter. Jag och fyra till från jobbet blev skickade upp till Bingsjö kyrkogård för att hjälpa den enda människan som jobbar där med att göra i ordning för, och plantera en ny häck av måbär.
Slitigt och jobbigt, men i gott sällskap är allt arbete en fröjd
Vädergudarna var också med oss och lät det regna ordentligt när vi var inne på rast för att sedan se till så att det blev uppehåll när vi jobbade som mest.
Så idag har det svurits, (finns nog inga som svär så mycket som vi kyrkogårdsarbetare), skrattats, svettats och snackats om allt mellan himmel och jord, medan några meter ny fin häck blev planterad.
Älskar det här jobbet eftersom man verkligen ser resultat av det man gjort innan man går hem för dagen.
Igår hade jag första ridlektionen med ny grupp och på ny tid, och eftersom vi bara var fyra stycken inklusive en redan så duktig tjej som Susanne inte behövde koncentrera sig så mycket på så kändes det som om man fick ut mer av den här lektionen än förra omgångens lektioner.
Hade Draumur igen och den här gången krånglade han knappt alls, (undrar om dessa lektionshästar kan känna igen och komma ihåg vilken ryttare som säger ifrån och inte?) , dessutom fick vi äntligen gallopera och det kändes hur bra som helst
Draumur och jag var överens om när vi skulle trava och när vi skulle galoppera så det flöt på trots att de framför mig hade lite problem av olika slag.
Ibland när jag rider får jag en känsla av att man kommunicerar med hästen bara genom tankarna men det kanske bara är inbillning. Härligt är det i alla fall när man i tanken ser vad och hur man ska göra och hästen verkar vara helt med på det, precis som om man viskade det i hans öra
En fantastisk känsla är det i alla fall, inbillning eller ej!
Fick också en del beröm när vi skulle växla ganska snabbt mellan trav och tölt och då känns det naturligtvis ännu roligare, särskilt när man vet att Susanne är ärlig och talar om när hon tycker det ser bra ut och när det inte gör det.
Det är ju så en bra lärare ska vara, vad det än gäller.
Den övningen var förresten väldigt nyttig eftersom jag ibland kan ha svårt att känna skillnad på trav och tölt. Är så olika på olika hästar också och hur uppvärmda de är. På en del känner man sig som en studsboll och en del bara flyter man fram på när det går som bäst, och ibland när jag tycker att jag fått till en bra tölt, talar Susanne precis om att hästen travar osv.
Kunde aldrig tro att det låg så mycket teknik och finkänsla bakom islandshästridning, men roligt är det!
Men nu måste jag hoppa i säng. Snart ringer den där kära väckarklockan igen
Britta
Det du säger om att du kommunicerar med hästen kan jag nog bara säga att det stämmer nog helt och hållet.
För som de säger så går det inte att lura djuren, har inte mycket erfarenhet av hästar med de fungerar nog som hundarna. Försök att lura dem att du är på gott humör om du inte är det