Tänk att det kan göra sådan skillnad på bara en timme. Visst är det underbart att klockan är tjugo i åtta och det fortfarande är ljust men det känns som om dagen varit minst två timmar kortare.
Vad har jag gjort idag egentligen??
Det vanliga antar jag!
Tvättat, skött om höns och katter, handlat, diskat och lagat mat och… ? Jo just det hjälpt yngste sonen med en redovisningsuppgift i engelskan.
Men jag måste säga att varenda gång jag tittat på klockan så har den alltid varit mycket mer än jag trott. Jobbigt det där när det känns som om tiden springer ifrån en.
Utomhus har jag knappt varit förutom en sväng ut till hönsen, men fick syn på något jag bara fick lov att ta kort på. Varenda gren på träd och buskar hade smyckat sig med små isdroppar, som små pärlband som de tagit på sig.
Hur fint som helst. Synd bara att det inte var sol för då hade de nog glittrat som diamanter.
Fick inte till någon enda bra bild men kan i alla fall visa vad jag menar. Dessutom hade jag för lite kläder eftersom jag bara skulle ut en kort sväng så det blev nog lite suddigt också.
Björkarna på andra sidan vägen såg ut att ha rekordmycket pärlor men jag hade ingen lust att pulsa ut dit i snön så det fick vara. Tålamod och bra kläder är nog något av det viktigaste en fotograf behöver, och det hade jag inte idag kan jag säga.
Snusslutaren har hört av sig och kan rapportera om en hemsk natt med frossa, huvudvärk och svettningar. För övrigt har han haft en hel del humörsvängningar som varit ganska jobbiga att behärska, i alla fall i närheten av, ”Stockholmare som tror att de är Lance Armstrong trots att de knappt klarar Vätternrundan på 15 timmar” som han uttryckte det. 
(Själv gör han den på lite drygt åtta timmar tror jag.)
Nu ska jag och pojkarna alldeles strax gå en kvällspromenad och få lite välbehövlig luft, och imorgon är det sopröjning som gäller. Måste köra iväg glas, kattmatsburkar och pant som samlats på hög i uthuset under vintern.
Tänk om man kunde lära sig att ta lite då och då istället!
Britta