Mysigt…! :)

sam

Väcktes 4:33 av att den här lilla filuren …eller filuran heter det väl….jamade lite försynt och försökte dra upp sovrumsdörren med hjälp av klorna. Kom på att det är lördag och hade väl tänkt att sova lite längre egentligen.                                                                                                              Hoppades för en stund att hon nog skulle ge sig och gå på lådan istället för att gå ut vilket jag antog var hennes mål med att väcka mig. Hon brukar kunna ge sig och välja lådan för att sen somna om men nej….den här gången var hon envis och återkom till och med efter en liten stunds paus i krafsandet och jamandet så…det var bara att inse att det ändå inte skulle gå att somna om.                                                                                                                                               Så jag…eller vi kan man ju säga tog och ”tassade” nedför trappen så tyst som möjligt (vilket är ganska omöjligt med vår gamla knakande trapp) och mycket riktigt så styrde hon genast stegen mot ytterdörren.                                                                                                                    Tänkte först gå upp och lägga mig på en gång men hörde att …

rasmus

även Rasmus var vaken och satt och knaprade torrfoder och eftersom man lär känna sina katter (vore konstigt annars när man snart delat 19 år här på jorden) så förstod jag att han också gärna skulle vilja gå ut efter ”frukosten”  och passade själv på att göra ett toabesök i väntan på det.                                                                                                                                                                 Nu är det ju så att jag älskar tidiga morgnar och har inget emot att gå upp vid femtiden även på lediga dagar men tyckte väl ändå att jag kanske borde försöka sova lite mer nu när väckarklockan inte skulle sätta igång vid 4:45 som annars.     

                                       Och det var när jag satt där på toaletten och kände att ”livsandarna” började vakna och planera vad jag skulle göra av dagen inom mig som jag kom på den briljanta idén att ta med mig datorn upp i sängen igen istället för att försöka somna om direkt vilket jag visste skulle bli svårt nu när ”hjärnaktiviteten” och fantasin satt igång  :) …!                                             Vet inte om det är typiskt för högkänsliga det här med att tänka väldigt mycket men det gör jag verkligen…på både gott och ont kan jag säga, (en egenskap som äldste sonen också ärvt tyvärr, och även han är ju högkänslig så därför min fundering om det)                                                                  Tänker, funderar, filosoferar och fantiserar dagarna i ända så inte är det konstigt att man blir trött på kvällarna. Stackars hjärna som för övrigt inte hör till de mest intelligenta heller. Min lilla ”nallepuh hjärna” som jag brukar kalla den.                                                                                                                                                             Nåja…i alla fall så smög jag in i köket och tog med mig datorn upp efter att ha släppt ut Rasmus och nu sitter jag här i sängen i kolmörkret och gör detta inlägg men en…

DSCN3355

djupt sovande Line bredvid mig. (bilden är från ett annat tillfälle såklart).

IMG_4872

Våran lilla ”fryslort” Selma däremot valde att sitta kvar framför hallelementet när de andra gick ut, vilket jag också förstod att hon skulle göra då hon måste ”ladda” lite mer för att ge sig ut i kylan. Hon är heller ingen som bråkar med oss när vi sover och försöker väcka någon för att få gå ut, så jag visste att det inte fanns någon risk med att låta henne stanna inne då hon ändå inte skulle göra något väsen av sig.                                                                           Ja så är det att vara kattägare och det är ett besvär som jag gärna har här i livet. Att väckas tidiga morgnar är ingen katastrof för mig vare sig jag ska upp och jobba eller inte. De är så väl värda det ändå med tanke på vad de ger tillbaka. 

DSCN1437

Findus som inte finns kvar hos oss längre var den som väl kunde hålla mig vaken ganska mycket på nätterna men om jag fick välja så skulle jag såklart hellre ha honom kvar några år till ändå. Visst störde han nattfriden då och då och visst har jag blivit lite allmänt piggare nu när jag för det mesta sover hela natten från det att jag somnar tills klockan ringer men…

slödag2

som jag saknar honom denna väldigt speciella katt. Han var verkligen min bästa vän och sökte ofta kontakt och närhet. 

slödag
Alltid lugn, snäll och avslappnad och tog sig alltid tid för en prat och kelstund med en. Tänk vad med timmar vi spenderat tillsammans sittand ute på brokvisten, han spinnande i mitt knä och jag kaffedrickande och den som stod för ”pratet”!                                                                   

Bild 224 - kopia

Men ingen finns ju för evigt här på jorden och nu är han på de ”gröna ängarna” som man säger och springer omkring där med en frisk och stark kropp igen. Och det är han så väl värd efter allt de goda han gav under sin tid med oss. Så tack Findus för att jag fick dela så mycket med dig och för att du alltid tog dig till till att lyssna och gav såå mycket kärlek tillbaka. 

Men nu börjar batterinivån bli ganska kritisk så det är dags att stänga av datorn och kanske till och med försöka somna om en stund igen…men nu börjar magen kurra också som alltid på morgonen åt mig. Jag hör till dem som kan och måste äta frukost så fort jag kliver ur sängen så frågan är vad som vinner till slut? En skön liten slummer eller den kurrande magen?
Ja vi får se ….!
Ha en bra helg alla fall!

Britta

 

Leave a Reply


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu