Jodå! Som jag misstänkte så kändes måndagen som en helt annan dag i kroppen. Sirapen var försvunnen och humöret på topp.
Måste verkligen börja ”föra lite bok” om de här underliga sirapsdagarna och deras mönster…om de nu har något mönster?
När de kommer. Vad har jag gjort innan? Ätit något speciellt? Utsatt ”hjärnan” för något speciellt?
Ja nog är det underligt allt att de aldrig verkar komma under arbetsveckan?
I alla fall så hade jag hur mycket energi som helst kvar efter jobbet på måndagen och tog genast itu med att plantera om lite blommor. Kändes enbart roligt och lättsamt och inte alls på det sätt som bara tanken på det gjorde under ”sirapshelgen” .
Det är ju precis sånt här jag vill ägna min lediga tid åt…och inte ligga på soffan helt utslagen i kroppen och trög i hjärnan.
Nu kan det visserligen ha berott på den envisa lilla förkylning som fortfarande sitter kvar i kroppen den här gången men…tycker att jag känner igen känslan alltför väl, och såå ofta är jag inte förkyld i alla fall.
Som jag nämnt förut så VET jag att sirapsdagarna kommer efter att det har varit för mycket socialt umgänge men den här gången fanns verkligen inte den orsaken.
Måste också visa dessa fantastiska små Livsbladsväxter. Kanske är lite tjatig nu men blir så fascinerad varje gång jag lyckas få en växt att trivas och ta sig. Det betyder att växten hör till de allra tåligaste så vill man ha lättskötta växter så ska man skaffa sådana som jag har.
Tänk att de här två gått från att vara så små så att de knappt syntes när jag planterade dem i en ljuslykta.
Till dessa två präktiga exemplar som växer så det knakar och nu har fått ny kruka för tredje gången.
Och inte nog med det. Nu har de dessutom börjat producera de ”bebisar” av den typen de själva var när jag tog hem dem i fingret på en engångshandske. Så nu kan jag visa upp en bild på deras förökningssätt som jag försökte beskriva i det första inlägget om dem :)
Man blir ju faktiskt lite stolt måste jag säga!
Så nu kan jag få hur många plantor som helst om jag skulle vilja det för det är bara att låta de små få lite fuktig jord under fötterna så sätter de igång att växa.
De gör verkligen själ för namnet ”Livsblad” för livskraft har de gott om.
Precis som jag själv känner att jag har just nu. Våren är på gång även om det är lite kyligt för tillfället, påsken är här vilken dag som helst och ute på brokvisten står några frusna små penseér och väntar på att bli planterade.
Igår kom jag mig dessutom för med att städa gästrummet viket jag ju också hade tänkt göra under helgen som var.
Ja, tänk vad mycket man kan få gjort bara genom att gå ner i arbetstid…om nu kroppen och hjärnan också är med på det vill säga 
Ha det!
Britta