Att se honom ligga där på stranden alldeles livlös. Den lilla pojken med sin röda T-shirt och blåa shorts och med till och med de små skorna kvar på fötterna.
Han vars mor eller far (om de fortfarande levde) syster eller bror, moster eller faster nyligen haft honom i sin famn, haft honom i sitt knä viskande ”Snart kommer vi till det nya landet” i hans öra. Tröstande, viskande, ”När vi kommer till det nya landet är vi säkra, där finns inget farligt, där finns inga vapen som gör illa människor, där finns goda frukter att äta och rent vatten att dricka, snart är vi där”
Han fantiserade nog mycket om det där nya landet, precis som barn gör. De lever för stunden och litar på de vuxna som vet. Jag undrar vad han tänkte och jag hoppas att han fått allt det där nu som han drömde om, även om man önskat att det vore här och nu på jorden, tillsammans med släkt och familj som älskade honom som han fått uppleva det.
Fick syn på bilden av honom på löpsedeln i kön på hemköp. Hade nyss lyssnat på radion och förstått att det skulle finnas en sån bild men upptagen av mina egna tankar på om jag handlat allt vi behöver så hade jag för en stund glömt av den.
När min blick föll på den gjorde det rent fysiskt ont. Precis som kvinnan på radion sagt ”Det gör rent fysiskt ont i kroppen av att se den, riktigt ont!”
Och det stämde verkligen. Det gjorde riktigt ont. Kändes som någon stack in något i bröstet på en, vad är det för en fysiskt reaktion egentligen? Är det hjärtat som får ett sår?
Vad är det som faktiskt verkligen känns och gör så ont?
Tog ett steg närmare för att se bilden ordentligt men det blev liksom för nära på något vis. Hjärtat knep till igen och gråtklumpen i halsen kändes nära. Backade snabbt tillbaka i kön. Kunde inte titta mer. Tänkte på mina egna söner i den där åldern och fick försöka slå bort de tankarna för att inte börja gråta där i kön på hemköp. Där bland alla de andra lyckligt lottade som kanske liksom för mig det största bekymret för stunden är ….”Har jag handlat allt vi behöver?”
Hoppas att du har det bra nu lilla Aylan, även om landet du kom till inte var det som det var menat från början. Du skulle ha haft ett långt liv här på jorden först. Men tyvärr så är vi människor inte klokare än så här än. Vi tycker fortfarande att krig och att tjäna pengar är något av det allra viktigaste här på jorden.
Tänk vad fel vi har!!
Britta
Ja tänk att det här var vad som skulle till för att få oss andra att verkligen förstå och inse vad det är som händer. Erkänner också att jag efter den här bilden fick en lite annan syn på detta med att fly sitt hemland. Det blev så påtagligt och kom så nära på något vis. Den lille pojkens död verkar inte vara helt förgäves i alla fall då bilden tydligen satt igång en massa reaktioner världen över.
Britta
Usch, jag kände precis likadant när jag såg den bilden.. Det gjorde fysiskt ont. Och sedan själsligt när jag inte kunde få den ur huvudet.
Blev så illa berörd av att se den att tårarna inte var långt borta. Och det var väl vad som var poängen med att använda den.. att få oss här i den trygga delen av världen att förstå att det som händer där borta är på riktigt, att det är riktiga människor som dör där ute på havet. .